MIN ANDRA FAVORITMÅNAD (den första är maj). Ett mildare ljus, en lagom värme och ett stort lugn som sänker sig i trädgården. Men det betyder inte händelselöst, tvärtom. Begynnande höstfärger möter fortsatt fräsch grönska och starka blomfärger. Allt är högt och stort och skuggorna blir långa av den allt lägre stående solen. Sommar ibland, höst andra dagar.
Sommarhettan är över.
Den mest avskilda platsen är bakom huset. Här finns former och färger, men just inga blommor så här års.
Grinden stängs tillfälligt med en vallmofrökapsel.
Min gröna grotta blir rödtonad i sommarens sista akt.
Inte så lockande att krypa in i skugga som att slå sig ned i det varma hörnet.
Den allt lägre stående solen ger långa skuggor nästan ända fram till stolen.
Svart och rött - mer dramatiskt kan det knappast bli.
Stenkyndeln ger sakta upp framför rosaröd kärleksört, klassikern Hylotelephium 'Herbstfreude'. Det isigt blå tas upp av höstkrokus, Crocus speciosus, en krokus som brukar försvinna efter några år. Men de är billiga att fylla på.
Aroma-äpplen, humlekottar och nypon på japansk klätterros rodnar mot den blå hösthimlen.
I parterren envisas rosorna med att skicka nya skott och bara en sträng frost kan hejda dem.
Rosor är som vinthundar, vackra och dumma!
Ända upp i äppelträdet tar sig ljuslila violrutan 'Hewitts Double' med sina höga stjälkar. Fyllda blommor står längre än enkla och de lyser som små bollar. I mitten tänder höstsolen nävan 'Rozanne' så man tydligt ser den rödvioletta ådringen över det vita "ögat".
Luktastern, Aster novae-angliae, 'Andenken an Alma Pötschke' är bland de de högsta och största av höstblommande astrar.
En trädgård utan blommor kan se enformig ut på avstånd. Men tittar man närmare på bladverken ser man att det är hur spännande och varierat som helst. Bronsrodgersia, martorn och klockvippa överst, flikbladig fläder, bolltistel och pärlrönn nederst.
Den diskreta vita trolldruvan, Actea alba, blommar med höga vita plymer i juni. Ingen sensation då, men fröställningarna på hösten väcker beundran. Bären sitter kvar i flera veckor.
![]()
Ljuset är annorlunda nu, varma strålar mot kalla skuggor. Den lägre stående solen genomlyser effektfullt blad och stjälkar. Jätteverbena, gråmalva och den fint remonterande mossrosen 'Salet'.
![]()
Ljuset är annorlunda nu, varma strålar mot kalla skuggor. Den lägre stående solen genomlyser effektfullt blad och stjälkar. Jätteverbena, gråmalva och den fint remonterande mossrosen 'Salet'.
Jättedaggkåpa formar två stora tuvor i stenläggningen och har sällskap av buxbom och gulstrimmigt hakongräs i bakgrunden.
![]()
En tur upp på taket gav ny vinkel på växtligheten. Klippta granar, ligusterhäck och miskanthusgräs är del av "stommen".
![]()
Persikan får lite höstfärg, men kan inte tävla med vildvinet som dessutom bjuder på blåskimrande bär som fåglarna gillar. Jag håller mig till aromaäpplena som jag lagrar i stugan till november.
![]()
Allt sparsammare med nektar att samla för de enstaka fjärilar som fortfarande kommer på besök. Amiralfjärilen hittar lite hos jätteverbenan, medan blåverbenan bara bjuder fröställningar.
![]()
Hösten är röd! Inte bara vildvinet, även glansmiskanthusens vippor lyser mot den blå himlen.
Remontantrosen 'Ferdinand Pichard' blommar om.
![]()
Älskade höstastrar! Underligt nog en kärlek jag är rätt ensam om (?).
En tur upp på taket gav ny vinkel på växtligheten. Klippta granar, ligusterhäck och miskanthusgräs är del av "stommen".
Persikan får lite höstfärg, men kan inte tävla med vildvinet som dessutom bjuder på blåskimrande bär som fåglarna gillar. Jag håller mig till aromaäpplena som jag lagrar i stugan till november.
Allt sparsammare med nektar att samla för de enstaka fjärilar som fortfarande kommer på besök. Amiralfjärilen hittar lite hos jätteverbenan, medan blåverbenan bara bjuder fröställningar.
Hösten är röd! Inte bara vildvinet, även glansmiskanthusens vippor lyser mot den blå himlen.
Remontantrosen 'Ferdinand Pichard' blommar om.
T v en okänd småblommig ljusblå och t h 'Pink Zenith' tillsammans med några sena spiror av strandveronika.
Rosa kan lätt bli för mycket av det goda, men känns ändå kul mot alla gula blad som nu faller. Drakmynta är en bortglömd perenn som sätter färg på den tidiga hösten. En mörkrosa anemon, Anemone hupehensis 'Praecox' ska blomma tidigt (som praecox betyder). Tidlösa är våldsamt giftig, men äts ändå av sniglar i ett nafs.
Jätteverbenan är en tuff annuell som växer på trots allt lägre temperaturer.
Efter frost står spirorna kvar och är vackra trots att de tappar färgen.