Guldhumlen skjuter fart igen när vädret blir svalare och fuktigare.
MIN ANDRA FAVORITMÅNAD (den första är maj). Ett mildare ljus, en lagom värme och ett stort lugn som sänker sig i trädgården. Men det betyder inte händelselöst, tvärtom. Begynnande höstfärger möter fortsatt fräsch grönska och starka blomfärger. Allt är högt och stort och skuggorna blir långa av den allt lägre stående solen. Sommar ibland, höst andra dagar.
Kan det bli mera himmelsblått än ipomea? Tveksamt.
Korgstolen skjuts ut i solen från den förut så sköna skuggan, nu vill man åt all värme som står till buds.
Ljuvaste himmelsblå kjolen har "blomman-för-dagen" (Ipomea)
Snart släpper lönnen hela sin dräkt rakt ned i min "meditationshörna". Men först ska den brinna i de eldiga färger lönnarna målar parken generöst med.
Sommarrudbeckian som är ettårig har låtit vänta på sig ända tills frosten lurar bakom hörnet.
r Förra månadens "wabi-sabi"-motiv med en nött stol i fokus var så kul att jag gör något liknande igen, men nu i grå/svarta färger. Betänk att allt ska tillbaka in i en tio kvm stor kolonistuga....
Tidig morgon efter sommarens sista övernattning täcks allt av daggen. Thujan i bakgrunden kunde vara en cypress och ger en italiensk krydda. Den står faktiskt hos grannen så den är bara "till låns". Det är märkligt hur de allra enklaste motiven kan ge så bra resultat. Luktärtans knopp studeras här i Karl Blossfeldts anda. (Se min litteraturlista i högermarginalen)
Det var hur kul som helst att fotografera den här lyktan från loppis. Är väl från Indiska eller liknande opretentiöst ställe, men idén med glaspärlorna är både originell och mycket effektfull med tänt ljus. På dagen strålar solen rakt igenom konstruktionen och skapar roliga effekter.
Loppisarna frestar med vackra gamla skålar och porslin för en femma, vad gör man? Köper det så klart! Jag har antagligen Sveriges suraste vinbär ('Röda holländska'?) och de får vänta till september innan man törs smaka. Det enda i de grå skålarna jag odlat är... ringblomman. Men de är ju ätliga. Bröd bakar jag inte heller inte, de köps butiksbakade på Lidl, mums!
Så här sent på sommaren (jag vägrar kalla september höst) har klematisen 'Beau Belle' mest fröställningar, men några blommor livar fortfarande upp. För övrigt jag tycker den här klematisen liknar vilken jackmanii-sort som helst så det finns intressanter alternativ.
Två fontäner, lika som bär. Jättetåteln 'Transparant'är lika genomskinlig som det riktiga vattnet ur vattenspridaren när båda tänds upp av kvällsljuset.
Invasion av ringblommor till min stora förtjusning, sorten heter 'Triangle Flashback'.
Mera orange. Kopparstarr (Carex buchananii) ska provas i torrare läge än det egentligen vill ha invid en värmande sten för att klara vintern. Det är dåligt härdig och mindre vinterfukt kan kanske hålla det vid liv. Som kompis presenteras rödfibblan (Pilosella aurantiaca) Den växer vild, men säljs också ibland som trädgårdsväxt. De heta färgerna har absolut fångat mitt intresse!
Mörkrött på några olika sätt. Buskkrasse 'King Theodor', rödskaftad mangold och vinlönn.
Sommarhettan är över.
Den mest avskilda platsen är bakom huset. Här finns former och färger, men just inga blommor så här års.Grinden stängs tillfälligt med en vallmofrökapsel.
Min gröna grotta blir rödtonad i sommarens sista akt.
Inte så lockande att krypa in i skugga som att slå sig ned i det varma hörnet.
Den allt lägre stående solen ger långa skuggor nästan ända fram till stolen.
Svart och rött - mer dramatiskt kan det knappast bli.
Stenkyndeln ger sakta upp framför rosaröd kärleksört, klassikern Hylotelephium 'Herbstfreude'. Det isigt blå tas upp av höstkrokus, Crocus speciosus, en krokus som brukar försvinna efter några år. Men de är billiga att fylla på.
Aroma-äpplen, humlekottar och nypon på japansk klätterros rodnar mot den blå hösthimlen.
I parterren envisas rosorna med att skicka nya skott och bara en sträng frost kan hejda dem.
Rosor är som vinthundar, vackra och dumma!
Ända upp i äppelträdet tar sig ljuslila violrutan 'Hewitts Double' med sina höga stjälkar. Fyllda blommor står längre än enkla och de lyser som små bollar. I mitten tänder höstsolen nävan 'Rozanne' så man tydligt ser den rödvioletta ådringen över det vita "ögat".
Luktastern, Aster novae-angliae, 'Barr's Pink'är bland de de högsta och största av höstblommande astrar.
En trädgård utan blommor kan se enformig ut på avstånd. Men tittar man närmare på bladverken ser man att det är hur spännande och varierat som helst. Bronsrodgersia, martorn och klockvippa överst, flikbladig fläder, bolltistel och pärlrönn nederst.
Den diskreta vita trolldruvan, Actea alba, blommar med höga vita plymer i juni. Ingen sensation då, men fröställningarna på hösten väcker beundran. Bären sitter kvar i flera veckor.
![]()
Luktärten visar nästa års fröer i fjuniga skidor. Kolonin ser (innan frosten slår till) ut som en förvildad engelsk trädgård. Eller nåt åt det hållet.
![]()
Ljuset är annorlunda nu, varma strålar mot kalla skuggor. Den lägre stående solen genomlyser effektfullt blad och stjälkar. Jätteverbena, gråmalva och den fint remonterande mossrosen 'Salet'.
![]()
Luktärten visar nästa års fröer i fjuniga skidor. Kolonin ser (innan frosten slår till) ut som en förvildad engelsk trädgård. Eller nåt åt det hållet. 
Ljuset är annorlunda nu, varma strålar mot kalla skuggor. Den lägre stående solen genomlyser effektfullt blad och stjälkar. Jätteverbena, gråmalva och den fint remonterande mossrosen 'Salet'.
Jättedaggkåpa formar två stora tuvor i stenläggningen och har sällskap av buxbom och gulstrimmigt hakongräs i bakgrunden.
![]()
En tur upp på taket gav ny vinkel på växtligheten. Klippta granar, ligusterhäck och miskanthusgräs är del av "stommen".
![]()
Persikan får lite höstfärg, men kan inte tävla med vildvinet som dessutom bjuder på blåskimrande bär som fåglarna gillar. Jag håller mig till aromaäpplena som jag lagrar i stugan till november.
![]()
Allt sparsammare med nektar att samla för de enstaka fjärilar som fortfarande kommer på besök. Amiralfjärilen hittar lite hos jätteverbenan, medan blåverbenan bara bjuder fröställningar.
![]()
Hösten är röd! Inte bara vildvinet, även glansmiskanthusens vippor lyser mot den blå himlen.
Remontantrosen 'Ferdinand Pichard' blommar om.
![]()
Älskade höstastrar! Underligt nog en kärlek jag är rätt ensam om (?).
En tur upp på taket gav ny vinkel på växtligheten. Klippta granar, ligusterhäck och miskanthusgräs är del av "stommen".
Persikan får lite höstfärg, men kan inte tävla med vildvinet som dessutom bjuder på blåskimrande bär som fåglarna gillar. Jag håller mig till aromaäpplena som jag lagrar i stugan till november.
Allt sparsammare med nektar att samla för de enstaka fjärilar som fortfarande kommer på besök. Amiralfjärilen hittar lite hos jätteverbenan, medan blåverbenan bara bjuder fröställningar.
Hösten är röd! Inte bara vildvinet, även glansmiskanthusens vippor lyser mot den blå himlen.Remontantrosen 'Ferdinand Pichard' blommar om.
T v en okänd småblommig ljusblå och t h 'Pink Zenith' tillsammans med några sena spiror av strandveronika.
Rosa kan lätt bli för mycket av det goda, men känns ändå kul mot alla gula blad som nu faller. Drakmynta är en bortglömd perenn som sätter färg på den tidiga hösten. En mörkrosa anemon, Anemone hupehensis 'Praecox' ska blomma tidigt (som praecox betyder). Tidlösa är våldsamt giftig, men äts ändå av sniglar i ett nafs.
Jätteverbenan är en tuff annuell som växer på trots allt lägre temperaturer.
Efter frost står spirorna kvar och är vackra trots att de tappar färgen.