Vissna tulpaner får bli motiv inomhus i väntan på de som pressar sig upp genom den frusna jorden ute.
"Vad kan man göra för att förkorta vintern?" frågade sig trädgårdsarkitekten Ulla Molin i boken Att leva med trädgård. "Skottar gör man förstås" svarar hon sig själv. Och det gör jag också. Så fort det börjar meja skottar jag fram mina plattor och stenkanter. Solens sneda strålar får fäste på ett ett helt annat sätt än mot ett avvisande vitt täcke av envis skarsnö.
Första vårblomman blev... en viol. Försvann under snö i december och tittar fram nu, fullkomligt oberörd. Dessa till synes väna varelser måste ha magiska krafter.
Blåbärsrisets blommor liknar liljekonvaljer. Vårlikt tillsammans med tulpaner.
Persikan slog snällt ut inomhus, men färgen blev blek.
Mot den blå himlen står de få färger som finns fram tydligt. Letar man så hittar man.
På spaning genom klematisen.
Tråkstämplad forsythia glädjer inomhus med sina många solgula blommor som slår ut på en vecka. Blommorna har fyra kronblad, ett ovanligt antal bland de vanligare tre, fem och sex.
När snön drar sig undan dyker lite försiktig grönska fram och man är tacksam för det lilla. Kryddsalvia, timjan och flocknäva, den sista brukar hålla sig grön första halvan av vintern. Lavendel, smultron (vid rödaktig alunrot) och citrontimjan.
Bäst färg har kanske julrosens blad som skiftar i rött och grönt. Knopparna ligger hårt knutna vid jordytan.
Blå himmel, blå skuggor. Dunig kronklematis och gillenians spröda stängel som inte har brutits ännu.
Tack för att solen är tillbaka och kan värma lite i lä mot väggen. Här står den "kinesiska" stolen. Det finns inga stolar i Kina som ser ut så här, men jag har använt deras mönster för skärmar och räcken till en stol. Som alla tycker ser absolut kinesisk ut...
Alunrotens blad blir lysande röda när ljuset passerar igenom dem.
En liten grön knopp tittar fram i klematisen. Styvklematis i motljus och gulröd kopparstarr.
Dagsmeja på graniten gör en "tricolor" av ytan.
Härlig färg på berberisens bär.
Ludna och varma skal skyddar stjärnmagnolians blomknoppar
Stenar och växter, en oslagbar kombination. Med en gulbladig bambu, Pleioblastus auricomus, infinner sig en japansk känsla. Den här ca en meter höga bambun sprider sig till täta mattor så man får hålla efter den om den inte ska bli ogräsartad och kväva mindre växter intill. Den är tyvärr bara "halvt" vintergrön, vissnar sakta ned och så kommer nya skott i maj.
Kinesiska lyktan väntar ut vintern vilande i en korgstol.
Mjukt och skönt vintergrönt. Buxbom är verkligen en tillgång året runt, men speciellt under den händelselösa vintern. De ljusa skotten är det som hann växa under den varma delen av hösten.
En brokbladig buxbom, Buxus sempervirens 'Elegantissima', ser alltid ljusgrön och fräsch ut. Speciellt vacker på vintern, här med knoppande vintergäck intill.